mylifeinashoedeltva

som jag ammade förra året (det går inte ett år utan att jag inte ammar!) med en liten minispruta med speciell bebiskattmjölk tror att jag är hans mamma. Tonys riktiga mamma är en vit arg katta som blev biten av en hund och ville efter det bara ta hand om en av sina fyra kattungar. Som inte var Tony.

Tony har haft en jobbig tid.

Först råkade trädgårdmästaren spruta ned honom med något läskigt pulver som tar bort ogräs så att han tappade pälsen och blev smal som en sticka och sedan kom han tillbaka efter tre dagar på bara tre ben. Det fjärde höll han tätt intill sig och morrade om man kom för nära. Så ont gjorde det.

Och som om inte detta räckte så gick han in till grannen precis när grannen skulle åka iväg tio dagar och blev instängd. När grannen kom tillbaka i torsdags kom det ut en litet hårigt streck som ljamade kraftlöst och till streckets förskräckelse pågick det just då en livligt fest för en nybliven 4-åring (grannen) som lekte spindelmannenbrottningsleken med min störste son och andra korta varelser. De fick syn på lille haltande Tony och om inte pappa Steve räddat honom hade han nog riskerats att krossas under en av de många spindelmännen som sprang omkring på gården.

Stackars Tony sa vi.
Jäkla Tony sa grannen.

Tur att du kom tillbaka sa vi.
Synd att han inte var död sa grannen.

Tänk att han fortfarande haltar sa vi.
Tur att ni tar bort honom annars bryter jag av det andra benet också sa grannen.

Ja, Tony hade så klart kissat och bajsat under sina tio dagars isolering. Min granne som inte alls gillar katter utan föredrar hundar var inte alls glad.

Du får kolla igenom huset innan du åker hemifrån sa jag.

Så nu gillar han nog inte människormammor som adopterar katter heller.